|
|
Persontransport
-> Bilpolitik
Borgarna inleder miljardrullning på motorleder
Borgarna inleder miljardrullning på motorleder och neddragning på järnvägar
I budgetpropositionen som presenteras idag inleder regeringen miljardrullningen på motorleder samtidigt som man stryper investeringar i järnväg. Regeringen satsar 1,9 miljarder på vägar, huvudsakligen i Stockholmsregionen. Pengarna kommer dels från inkomsterna från trängselavgifter, som helt ska gå till vägbyggen i Stockholmsregionen, och dels genom ett ökat utrymme som uppstår när staten amorterar av ett lån på sju miljarder kronor.
Regeringen aviserar också att en större andel av infrastrukturinvesteringarna i framtiden kommer att gå till vägbyggen. Bland annat säger man att samhällsekonomiska analyser i framtiden kommer att spela en viktig roll för besluten och att en större andel av investeringarna, som en följd av detta, kommer att gå till vägar.
Regeringen anser sig därmed på förhand veta hur de samhällsekonomiska analyserna kommer att utfalla, vilket kan synas något anmärkningsvärt. Särskilt anmärkningsvärt är det med tanke på den redovisning av den samhällsekonomiska lönsamheten hos vägar som finns med i budgeten. Där analyseras de nio största vägprojekt som öppnats för trafik under 2007. För två av dessa saknades samhällsekonomiska analyser helt och tre av de återstående var samhällsekonomiskt olönsamma. Minst 33 procent av dessa vägbyggen var alltså samhällsekonomiskt olönsamma, trots att man i kalkylerna räknar med mycket låga kostnader för klimatpåverkan.
Samtidigt stryps nu investeringarna i järnvägar. Regeringen ökar anslaget till drift och underhåll med 330 miljoner, en sjättedel av satsningarna på vägar, men ger inte en krona till nya investeringar, trots ett skriande behov hos Banverket för att ens kunna genomföra de investeringar som redan har beslutats. Regeringen skriver också att många viktiga järnvägsprojekt kommer att skjutas på framtiden på grund av det begränsade budgetutrymmet. Tillsammans med deklarationen att en större andel av investeringarna i framtiden ska gå till vägar ger det en tydlig bild av vad som kan väntas nästa år då regeringen lägger sin infrastrukturproposition. Lagom till dess kommer Vägverkets förslag om att bygga 25-miljardersleden Förbifart Stockholm att landa på regeringens bord.
Regeringen har helt vänt på prioriteringarna. Den förra regeringen använde en fördelningsprincip som innebar att dubbelt så mycket pengar skulle gå till järnväg som till vägar, 2-1-principen. Den nya regeringen verkar ha en 6-1-princip, men till motorledernas fördel. Vägverkets budget borde bli föremål för samma genomlysning som Anders Borg gör med försvarets budget. Att bygga nya vägar är lika ålderdomligt som att ha ett försvar som anpassat för en svunnen epok.
Borgarnas förtjusning i motorleder och fossila färdmedel i stort framgår också av att regeringen inte med ett ord nämner vare sig den nyligen beslutade och utredda kilometerskatten för tung lastbilstrafik eller några nya åtgärder mot flyget. Detta är de två sektorer som är ansvariga för transporternas allt större klimatpåverkan.
|
Håller med dig Gunnar om att regeringen är väldigt konservativ och gammelmodig när det gäller infrastruktur. För att hitta någon form av framtidstro så måste man läsa "miljömupparnas" hemsidor. Det är de som står för drivet av modern hållbar teknikutveckling idag. Ofta räcker det med att läsa läsarnas kommentarer på Dagens Industri och på SvD några minuter för att tappa tron på människans överlevnad här på planeten.
Vad sysslar dessa borgare med egentligen?
Nä, fram för fler "miljömuppar" i politiken. Ordet "miljömupp" används väldigt ofta av borgare om personer som har förslag som kan förbättra människans möjlighet till överlevnad på planeten.
|
Gunnar, skulle du kunna ge lite referenser till de uppgifter du tar upp? Jag lyckas inte riktigt förstå vad du egentligen vill ha sagt.
Vad gäller samhällsekonomisk lönsamhet så är underlaget för dessa beräkningar sällan särskilt fullständigt. Det saknas till exempel mått på miljöeffekter, såväl positiva som negativa. Min bild är att nya Stora vägprojekt ur ett helhetsperspektiv ofta ger miljövinster snarare än förluster.
|
Här nedan står det att 385 miljoner kronor extra anslås till drift och underhåll av vägar, vilket innebär att ytterligare 700 kilometer väg kan asfalteras. 100 miljoner kronor går till statsbidrag till enskilda vägar. 330 miljoner kronor extra satsas på drift och underhåll av järnvägar.
En snäll tolkning av detta är att vägsatsningarna främst går till vägar i områden som inte har någon omfattande kollektivtrafik.
I övrigt tror jag det är svårt att motivera nyasatsningar på vägar. Ungefär hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än 5 kilometer. I tätorter är generellt sett en mycket stor andel, cirka 70-80 procent, kortare än 3-4 kilometer. http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____1588.aspx
När det gäller säkerhet och kapacitet har järnvägen och kollektivtrafik alltid högre kapacitet och högre säkerhet än vad vägtrafiken har. För godstrafiken är det viktigt att bygga ut järnvägen och bygga fler kombiterminaler, t ex den i norra Storstockholm.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_17125472.asp
|
Erik, hur får du ihop din tolkning om var vägsatsningarna hamnar? Med tanke på vägnätets tillstånd med underhåll som under många blivit eftersatt och den ganska tydliga diskussion som förts kring detta så borde den mest logiska tolkningen vara att pengarna går till att reparera och lägga på ny beläggning nerslitna vägar. Dessa behov är knappast koncentrerade till områden där kollektivtrafik saknas.
Vad gäller nysatsningar så indikeras det ju också tydligt att flera sådana kommer att få vänta.
|
Magnus, jag tänkte på frasen "385 miljoner kronor extra anslås till drift och underhåll av vägar, vilket innebär att ytterligare 700 kilometer väg kan asfalteras" i artikeln i SvD, och andra formuleringar jag hört tidigare. Jag är lite på lös grund med andra ord.
När det gäller viljeyttringen på nysatsningar så tror jag inte så mycket på det. Jag tror det blir som trängselskatten, Citybanan och bensinskatten. Regeringen säger att de ska göra dåliga klimatval, men när det kommer till kritan så visar dom lite ledarskap.
Samtidigt anser jag att nya regeringen fortfarande har sämre trovärdighet än den gamla när det gäller klimatvänlig trafikpolitik.
|
Efter att ha läst Vägverkets pressmeddelande får jag en helt annan bild än Gunnar och Erik:
Drift och underhåll handlar ju om att sköta om befintligt vägnät och denna bit har varit allavarligt eftersatt under många år. Att sätta extra pengar på detta känns för mej både ansvarsfullt och gynnsamt för miljön. Samtidigt pekar pressmeddelandet ut minskade anslag för investeringar (alltså nybyggnation).
Jag har nog liknande fördomar om borgerlig transportpolitik som Gunnar och Erik, men i detta fall uppfattar jag alliansens förslag om väganslag faktiskt är mer gynnsamt/mindre belastande för miljön än förra regeringens. Även om bättre miljö inte är den primära intentionen så blir konsekvensen gynnsamma.
http://www.vv.se/templates/Pressrelease____21891.aspx
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Ändra uppgifter
·
Logga ut
Kolla Ecoprofiles 749 medlemmar
Välkommen Johan Karlsson, vår senaste medlem!


Produkter och tjänster
Har du ett produkttips?
Annonsera på Ecoprofile
|