Förutsättningarna för familjen håller på att förändras, vi kommer troligen att flytta från lägenheten inom ett halvår och jag har blivit väldigt sugen på att bygga eget.
Mest sugen är jag på att bygga ett energihus, det vill säga ett hus som inte har någon värmeanläggning. Värme tas till vara från "spillet" från hushålls-elen och genom värmeväxling på ventilationen. Jag känner till ett hus här i Uppsala som byggdes enligt denna princip redan på 80-talet och i Lindås utanför Göteborg finns några radhuslängor av energihus (se länken).
Nu undrar jag om det finns någon som vet lite mer om energihus. Vem bygger, finns det några uppebara problem, hur är byggkostnaderna jämfört med annat byggande etc.? http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=532&a=84192
om du har möjlighet att komma till göteborg på lördag så har vi i MJV en föreläsning om passiva hus på Göteborgs Social forum
16.00 PASSIVHUS - HUS UTAN VÄRMESYSTEM Rädda klimatet och din ekonomi med lågenergihus Seminarium om ny byggteknik Hans Eek arkitekt
17.00 VENTILATIONENS HÄLSOPÅVERKAN För mycket drag eller torr luft försämrar hälsan Hur hälsoanpassade ventilationssystem kan byggas Jan-Erik Andersson Lokalförsörjningsförvaltningen Göteborgs Stad
Arrangör Göteborgs Miljögrupp
Seminariet är öppet för alla och det kostar inget att komma in.
Om ni vill veta mera om vårt seminarium eller om Göteborgs Sociala Forum kan ni kontakta mig eller läsa om Forumet på den här hemsidan.
Har inga direkta tips att ge, men nog verkar det vansinnigt att bygga nytt och INTE bygga enligt Lindåsprincipen? Det är ju inga direkta konstigheter, egentligen mest rejäl isolering.
Min bror som är i byggbranschen är intresserad av detta och har varit på någon föreläsning med arkitekten bakom Lindåshusen. Det verkar vara mycket gamla vanor hos hustillverkarna som hindrar utvecklingen mot energisnålare hus.
Har du kollat vad som finns under "Produkter och tjänster" här på Ecoprofile?
Det som tyvärr driver husbyggen är oftast marknadsföring och kostnad...det är lättare att sälja den inbyggda stereo anläggningen och de varma golven än en effektivare panna och mekaniska system som ingen ser! Jag byggde till mitt hus för 2 år sedan, och min tillbyggnad är gjord i ICF (insulated concrete form), i princip är det styroform som gjorts till ihåliga block, som man limmar ihop som lego och sedan fyller med betong och armeringsjärn. De är väldigt täta och välisolerade, jag använde 11.25tums formarna, dimesionerna är 11.25 tjock (7tum betong), 16tum höga, och 48tum breda. I källaren är det en märkbar skillnad mellan den nya byggnaden och den gamla (byggd med "gråsuggor" och betong). Den nya är ca 5grader varmare under vintern (ingen direk värme, bara "spill") och luftfuktigheten är lägre, under sommaren upp till 8%. Mitt nästa hus kommer att bli byggt helt i ICF med betydligt bättre helhets system en vad detta hus har.
Har nu fått förutsättningarna lite klarare. Innebär att vi kommer att ha tid på oss att planera bygget och då kommer det med all säkerhet bli ett bygge utan värmeanläggning.
Just nu tänker jag mej:
Välisolerat Frånluftsvärmepump (om det behövs) Solfångare för uppvärmning av vatten (min far har haft en sådan igång i många år och får ut värme 11 månader om året) Eventuellt en liten kamin för riktigt kalla dagar Vattensnåla dusch och kranmunstycken Snålspolande toaletter
Kom i håg att räkna ut luftflödet i huset, du vill inte få ihop ett mögelhus... Vilken typ av isolering funderar du på, och hur tänker du bygga det? Kom även i håg att det du ritar ihop kommer nu att fungera som ett helhets system, så du behöver titta på alla bitar och se till att de fungerar tillsammans, t.ex spisen, el eller gas? gas behöver luft till förbränningen, och vart tar avgaserna och spis fläkten vägen? Jag antar att badrummet kommer att ha en fläkt, vart kommer luften från, och vart tar den vägen (utgående luften har ju betydligt högre luftfuktighet, så se till att du inte får kondens någonstans där du inte vill ha det...i traditionella hus brukar man räkna med 30% mer "in luft" än "utgående" luft, för att inte få problem
Låter lite onödigt att ha två uppvärmningssystem (frånluftsvärmepump och kamin). Är det inte bättre som du säger först att skippa uppvärmningssystemet helt och bara utnyttja värmeväxlare med elslinga som i Lindåshusen?
Kamin är dessutom ett dåligt miljöalternativ om du tänker elda med ved och utan ackumulatortank.
De som vurmar för hus utan värmesystem borde läsa SP:s rapport om radhusen i Lindås Park, eftersom det framgår av rapporten, att det var nödvändigt med extra värmetillskott under vissa perioder vintertid. Även välisolerade hus förlorar nämligen värme när det är kallt och i hus utan värmesystem räcker inte alltid spillvärmen inomhus för att balansera värmeförlusterna. Det är då det behövs extra värmetillskott, som i de här huset kommer från ett elbatteri i ventilationsaggregatet, som därmed fungerar som ett primitivt luftvärmesystem, eftersom värmen inte kan fördelas individuellt efter värmebehovet, utan varm luft blåses in även i rum som redan är tillräckligt varma. Således inte särskilt energieffektivt. De här husen liksom en grupp liknande hus i Glumslöv (norr om Landskrona) har paradoxalt nog problem med att det blir för varmt inomhus under vår, sommar, höst och till och med ibland på vintern, eftersom de stora fönstren mot söder, som skulle ge solvärmetillskott på vintern, saknar effektivt solskydd och släpper in för mycket solvärme. Därför får man fönstervädra ibland även på vintern! Man ska nämligen hålla i minnet, att i mycket välisolerade hus räcker det med mycket små värmetillskott - beroende på utomhustemperaturen - för att det snabbt ska bli för varmt inomhus. Följaktligen försåg Mats Wolgast, som byggde det första "superisolerade" huset i Uppsala 1979, sitt hus med tämligen ordinära fönsterstorlekar, som dock hade 4 glas (då fanns inte dagens energieffektiva fönster) för att bli tillräckligt värmeisolerande. En frånluftsvärmepump kan vara en bra lösning för att ta vara på all värmen i frånluften, men då krävs ett vattenburet värmesystem. Det kan därför vara värt att nämna, att på Bo01 i Malmö byggde LB-hus ett mera måttligt välisolerat hus med frånluftsvärmepump och det hade ett årligt energibehov, som bara var aningen högre än husen utan värmesystem i Lindås Park. Hade LB-huset i Malmö försetts med solpaneler på taket för att värma varmvatten under sommarhalvåret, hade sannolikt energibehovet blivit det samma, trots att det både var friliggande (ej radhus med små fasadytor) och hade stora fönsterytor mot norr. De som bor i huset är dessutom nöjda med sin inomhuskomfort och slipper trixa med extra elelement för att hålla värmen vid köldknäppar. Mycket mera kan sägas om hur man ska bygga energieffektiva hus, men tyvärr räcker inte utrymmet.
Tack Rolf, Johan (jodå, jag är ganska nygift - tog oss över 7 år att komma till skott) och Torbjörn för konstruktiv intressant input. Jag suger åt mej som en svamp (får väl åndå betrakta mej som nybörjare när det gäller husbygge).
Har faktiskt hört lite om Wolgast-huset i Uppsala tidigare bland annat av en kompis till en son i huset, han minns att det blev väldigt varmt när de var där och lekte.
Torbjörn: Vore mycket intressant att få tag på SP-rapporten som du nämner och än mer att få material om LB-huset. Eller om du har någonstans att hänvisa mej till mer information.
Min fars solpaneler som han satte upp för 10-15 år sedan brukar ge värme redan i januari när solen skiner. Panelen är sydvänd, huset står i mälardalen, taket har 45 graders lutning och skyms aldrig av vegetationen.
hmm.. Jag måste säga att kyla på sommaren och värme på vintern borde vara något att sträva efter! jag och min far har idéer om ett hus som inte har anslutning till elnätet överhuvudtaget men alla moderna faciliteter och aldrig elbrist. Lösningen är bergvärme kombinerat med solenergi. Tyvärr kostar solceller många pengar idag men som tidigare avslöjats i annan tråd så kan man utnyttja sterlingmotorn istället för dyra solceller. Överskottsenergin från sommaren lagras i berget och tappas på vintern. Detta blir givetvis på marginalen om man bara har ett hus men bygger man 10 hus så blir energilagringen betydligt effektivare för samma peng/hus. Jag och min far ska börja ett husbygge men först när hans nuvarande hus är klart och sålt på grund av finansieringstekniska skäl. Jag vill inte just nu avslöja hur vi har tänkt att få värme och el från solen utan (extra) kostnad eftersom jag inte vet om det kan vara en uppfinning men det är ganska enkelt faktiskt och innefattar inte solceller.. Vi har satt målet att inte ansluta huset till elnätet över huvudtaget på grund av att det inte känns bra att betala till ett monopol men om man gör detta och får ett bra avtal så kommer huset att generera el till nätet och därmed inbringa pengar..
Tror du på detta Magnus?? och grattis till föresten ;)
P.S kunde inte hålla mig.. ska göra en större ansats om ett tag..
Svar till Magnus Billberger angående rapporter. Beträffande SP:s rapport om husen utan värmesystem i Lindås Park, har den titeln "Bostadshus utan treditionellt uppvärmnignssystem - resultat från två års mätningar". Rapporten har skrivits av Svein H. Ruud och Leif Lundin hos SP Energiteknik och har beteckningen SP RAPPORT 2004:31. För att få rapporten förslår jag, att Du skickar ett meddelande till: info@sp.se eftersom rapporten inte förefaller vara tillgänglig på webben som pdf-fil. Rapporten om LB-huset och Yxhultshuset (som dock inte visade sig vara så energieffektivt) har titeln: Energianvändning och inneklimat i två energieffektiva småhus i Västra Hamnen i Malmö. Rapporten finns som en pdf-fil på webbplatsen: www.byfy.lth.se/Publikationer/3000.htm Jag vågar nog utlova intressant läsning. Till Jonas skulle jag vilja ge rådet att tänka på, att lagrad bergvärme kräver energi till en värmepump för att bli tillgänglig för uppvärmning av ett hus. Sen är det tyvärr så, att Stirlingmotorer (han hette faktiskt Robert Stirling och var skotsk präst(!) och ingenjör och fick patent på sin värmemotor redan 1816) inte heller är billiga. Därför har de hittills bara kommit till användning för mera exklusiva tillämpningar. Eftersom ett ganska ordinärt (vad gäller boytan), men välisolerat hus kräver en värmeeffekt av drygt 1,5 kW (kilowatt), när det är minus 15 grader utomhus, så passar det bäst med någon form av vedeldning. Solvärme kan man glömma på vintern, eftersom solen i Sverige bara står ca 10 grader över horisonten mitt på dagen och ganska ofta döljs av moln. Dessutom är de svenska vinternätterna som regel både långa och kalla. De gånger solen skiner går dessutom mycket av energin förlorad, genom att solstrålningen absorberas vid den förhållandevis långa passagen genom jordatmosfären. Solvärmen är mycket effektivare, när solen står högt på himlen på sommaren och solstrålningen har en betydligt kortare passage genom jordatmosfären. Det är därför det fungerar så bra att använda solfångare för att värma varmvattnet under sen vår, sommar och tidig höst. Jag är inte ute efter att dämpa någons innovationslust, men vill som naturvetare bara lite försynt påminna om de villkor som gäller på våra breddgrader. Trevligt för övrigt att Magnus kommer ihåg, att kompisen som lekte med sonen i huset mindes, att det blev varmt i huset när de lekte. Ett par lekande barn med lite fysisk aktivitet borde tillsammans kunna avge ca 300 W värmeeffekt och det kan räcka för att vid inte alltför låg utomhustemperatur värma ett inte alltför stort rum i ett så välisolerat hus. Mats Wolgasts hus var långt före sin tid och värmeisoleringen hade i det närmaste samma dimensioner som husen i Lindås Park. En kvalificerad gissning är därför, att hans bok "Det superisolerade huset" med utgivningsår 1979, nog finns i bokhyllan hos Hans Eek & Co, som var upphovsmän till de s.k. husen utan värmesystem. http://www.byfy.lth.se/Publikationer/3000.htm
Stort tack den informationen Torbjörn. De översiktliga fakta du har gett är jag ganska väl förtrogen med, men detaljerna ser jag fram emot att läsa mej till i nämda rapporter. Hoppas SP är villiga att dela med sej av rapporten i pdf. Sen återkommer jag kanske till dej med fler frågor.
Torbjörn, med din erfarenhet vore det kul att veta hur du tycker att ett hus ska byggas och värmas! Hur mycket tycker energi tycker du att ett hus ska behöva dra?
Efter att ha läst igenom den första rapporten om LB-huset (länk ovan i Torbjörns inlägg) så känner jag mej eld och lågor att få komma igång med bygget.
I LB-huset har man använt nästan samma byggteknik som i LB:s ordinarie hussortiment, men sett till att i första hand minimera värmeförlusterna för vilket det uppenbart fanns potential. Den totala uppmätta energiförbrukningen var kring 80 kWh/år och kvadratmeter eller ca 13000 kWh/år för hela huset på 150 kvadratmeter. Jämför detta med en lika stor villa från 1975 med direktverkande el så ligger LB-huset på under hälften. LB-huset har dessutom ytterligare potential att minska på energiförbrukningen genom komplettering med solpanel och kanske jord- eller bergvärme.
Jag har läst sammanfattningen av rapporten, och om jag läser rätt så drar LB-huset 87 kWh/kvadrameter och år. Då är allt inkluderat. Räknar man bort hushållselen så hamnar man på 57 kWh/kvadratmeter och år. Om LB-huset hade haft solfångare hade man kanske sparat 1 500 kWh/år, då hamnar man på 47 kWh/kvadratmeter och år.
Jag hittade bifogad artikel som säger att ytan är 119 kvadrat och energiförbrukningen 6 600 kWh/år i Lindåshusen. Det ger 55 kWh/kvadratmeter och år inklusive allt. Hur mycket som är hushållsel framgår inte, men om man antar att förbrukningen är 3 000 kWh/år så blir energiförbrukningen för värme och varmvatten 30 kWh/kvadratmeter och år. 36 % lägre än LB-huset alltså. Nu är Lindåshusen radhus och drar därmed automatiskt mindre energi, men man tjänar väl knappt 36 % på energianvändningen på bara det antar jag?
Har jag räknat fel eller gjort orimliga antaganden?
Jag tycker att dina räkningar verkar mycket rimliga, Johan. Jag är dock mer optimistisk avseende vad man skulle kunna tjäna på en solfångare, kanske uppemot 5000 kWh. Lindåshusen ska ju vara extra väl isolerade och därmed ha ett minimalt behov av uppvärmningssystem och är som du skriver radhus vilket minskar väggytan med storleksordningen 20% och värmeförlusten kanske minskar med hälften av detta ?
Byggkostnaden lär dock skilja. För LB-huset anges en merkostnad på 150 000 kr, eller storleksordningen 10 %. Jag skulle tro att merkostnaden för Lindåshusen ligger betydligt högre.
Intressant kanske också att jämföra med att nybyggda hus mellan 1996 och 2001 hade en energiförbrukning på 129 kWh/kvadratmeter och år. För LB-huset alltså en minskning på 32%. För äldre hus har jag inga siffror, man jag tror att det lätt kan dra iväg uppemot 200 kWh/kvadratmeter.
1 500 kWh är vad solfångarna i Lindåshusen bidrar till varmvattnet med. I nedanstående rapport nämnds 2000 - 4000 kWh som möjligt, om man också använder solfångarna för uppvärmning av huset: http://www.byfy.lth.se/Publikationer/3000pdf/EK-3047.pdf
Så här skriver arkitekten till Lindåshusen om kostnaderna: "Byggkostnaderna beräknas vara normala. De extra insatserna i ytterligare tätning och isolering, anpassning till "passiv solvärme" samt värmeåtervinningen i ventilationen finansieras genom betydligt lägre kostnader för uppvärmningssystemet och genom inbesparade energikostnader." http://www.ebd.lth.se/avd%20ebd/main/Gothenburg/Folder_Lindas_SVE.pdf Så här ser kostnadsbilden ut för de boende: "Bostadsrätterna kostade 750 000 kronor vid inflyttningen. I dag är månadsavgiften 6 000 kr." http://www.goteborg2050.nu/artikel_gp_021110.htm
För mig är det lite nytt att man blandar in hushållselen i siffrorna, jag tycker det gör det svårare att jämföra. Är inte det vanliga när man pratar om uppvärmning av hus att man utelämnar hushållselen?
Håller med om att det kan vara förvirrande att ta med huhållselen. Ofta när jag hört om elförbrukning (senast igår på husvisningar som vi var på) så har man en god uppfattning om totala elförbrukningen, men man är inte helt säker på hur det färdelas mellan hushålls- och uppvärmningsel. En poäng att ha med hushållselen är väl att den också indirekt bidrar till uppvärmingen. Om man som vi lagar mycket mat och bakar stiger hushållselen, men spis och ugn spiller ju värme till uppvärmningen så att det kontot minskas något.
Visst är det svårt att jämföra. Det totala uppvärmningsbehovet för ett hus tillgodoses genom summan av alla energikällor i huset (människorna, hushållsel, uppvärmning, värmeinstrålning etc) och hur dessa fördelar sej skiljer mellan olika familjer.
Jo, jag kan lite förstå varför man lägger ihop allting när man har ett uppvärmningssystem som är elbaserat, eftersom all elanvändning bidrar till uppvärmning. Jag undrar om man även redovisar på samma sätt när man har t.ex. pelletseldade hus?
Till Johan Erlandsson & Co För att reda upp sifferbegreppen när det gäller energianvänning i Lindåshusen respektive LB-huset i Västra Hamnen i Malmö har jag hämtat följande uppgifter ur SP:s och LTH:s rapporter. Radhusen i Lindås Park hade ett medelvärde på totalt uppmätt elenergi av 8279 kWh/år med fördelning på hushållsel: 4020 kWh varmvatten: 1848 kWh (35 % täcktes av solvärme) eftervärme: 1742 kWh (elbatteriet i ventilationsaggregatet) fläktar: 668 kWh En intressant detalj med tanke på att husen skulle klara sig med spillvärme och kroppsvärme är således, att ventilationsaggregatens elbatterier är på 0,9 kW (kilowatt), vilket innebär att de i genomsnitt varit inkopplade under 1935 timmar. Det går ca 730 timmar per månad och därmed har de således varit inkopplade i 2,6 månader! Lägenhetsytan på radhusen i Lindås Park är på 120 kvadratmeter. LB-huset i Västra Hamnen har en bruksarea av 138 kvadratmeter och det använde totalt ca 87 kWh/kvadratmeter och år. Det finns dock en anmärkning i rapporten från LTH, att energibehovet inkluderade driften av en mätdator, som gått kontinuerligt under hela mätperioden samt att ytterligare en dator använts relativt konstant. (Jag har fått bekräftat av en av rapportförfattarna, att man inte korrigerat för datorernas merförbrukning ev el.) Om man räknar med en sammanlagd effekt av 150 W för de här båda datorerna, använder de under ett år drygt 1300 kWh och fördelat på bruksarean blir det 9,5 kWh/kvadratmeter och år! Utan de här datorerna skulle således energibehovet varit ännu mindre, vilket kan tillskrivas dels husets goda isolering, men dels också frånluftvärmepumpens förtjänst. Under den tid den återvunna värmeenergin i ventilationsluften inte har behövts för husets uppvärmning, har den nämligen i stället värmt behovet av varmvatten. Med den vanliga värmefaktorn av 3 för en värmepump, har alltså varmvattnet i huset under en stor del av året värmts för en tredjedel av den elenergi, som skulle ha behövts om varmvattnet hade värmts i en vanlig elektrisk varmvattenberedare. Jag tyckte det här var så intressant, att jag skrev en artikel om det som fanns införd i Energimagasinet nr 5/2005. I artikeln framhöll jag dessutom, att om huset hade försetts med solfångare (med rätt lutning(!) som man inte hade på Lindåshusen), kunde en del av varmvattnet värmts med gratisenergi från solen, vilket också avlastat elbehovet genom att frånluftvärmepumpens kompressor kunde stå stilla under soliga dagar. Det går således att bygga mycket energieffektiva hus med modern teknik, som har både bättre inomhuskomfort och mindre energibehov än de överreklamerade husen utan värmesystem i bl.a. Lindås Park. Torbjörn Kittervall
Torbjörn, jag är inte ute efter att skönmåla det ena eller andra alternativet, men det är kul att räkna och ifrågasätta lite! Jag kan gott tänka mig att det är en bättre lösning att ha ett "riktigt" värmesystem än en elpatron i en värmeväxlare. Jag gör om beräkningarna med dina uppgifter, och redovisar både med och utan hushållsel:
LINDÅSHUSEN 8 279 kWh/år=70 kWh/kvadratmeter och år med hushållsel 8 279-4 020= 4 259 kWh/år=36 kWh/kvadratmeter och år utan hushållsel
LB-HUSET (minus 1 500 kWh solfångarenergi och 9,5 kWh/kvadratmeter och år för datorerna) 67,5 kWh/kvadratmeter och år med husshållsel 37,5 kWh/kvadratmeter och år utan husshållsel
Mer eller mindre lika alltså! Intressant att det var så olika uppgifter på elförbrukningen från SP och GP. Jag undrar varför rapporten inte ligger på webben?
Men detta är bara ett experimenthus va, inget som går att köpa? Det gör ju att jämförelsen haltar lite, ett experimenthus är ju trots allt ett experimenthus. Lindåshusen verkar fortfarande vara det mest energieffektiva kommersiellt tillgängliga huset. Det vore kul med mätningar på ett "riktigt" LB-hus, som byggts och sålts efter marknadens spelregler. http://sydsvenskan.se/hus/article86940.ece
LB-huset lär i princip gå att köpa även det. Jag pratade med dem om detta och det handlar egentligen bara om av kunden vill ha. Skulle jag ha förutsättningarna klara att bygga (tomt, bygglov etc.) så skulle jag kunna få ett LB-hus levererat med minst den energieffektivitet som huset i Malmö. Man håller på med ständig utveckling och just komplettering med solpaneler för uppvärmning av vatten är en sak man troligen skulle lägga till. Merkostnade för energieffektiviseringen ligger i samma storleksordning som för försökshuset (som kostade 150 000 kr extra).
Antag att merinvesteringen sänker totala elenergiförbrukningen med ca 3000 kWh/år för ett hus och antag ett energipriset ligger kring 1 kr/kWh idag så tar det 50 år att tjäna in den merkostnaden. Min kvalificerade gissning är dock att elenergin inom fem år kommer att ligga betydligt högre och kanske så högt som 5 kr/kWh om tio år. I sådan fall tjänar man in merkostnade för bygget på mindre än 20 år!
Just nu idag dock med dagens energipriser så kan denna merkostnad kännas oproportionerligt stor. Därför tror jag att efterfrågan på ett såpass energieffektivt hus än så länge är ganska liten vilket gör det mindre sannolikt att något sådant byggts än. Ska fråga om detta nästa gång jag tar kontakt med LB-hus.
Annars får du vänta ett par år tills vi kommer igång med vårt bygge. För tillfället står ett LB-hus högst på önskelistan för vår del.
Kul att det finns att köpa! Sparar du inte mer än 3000 kWh/år? LB-huset drar totalt ca. 10 000 kWh/år. En vanlig siffra jag brukar höra i sammanhanget är 20 000 - 25 000 kWh/år, och då tror jag inte hushållselen är inräknad. I så fall har man tillbaks investeringen på fem år.
Det beror ju såklart lite hur man tänker med en husinvestering också. 150 000 extra i lån blir med 5 % ränta en räntekostnad på ca 5 000 kr/år. Då räcker det med en besparing på 5 000 kWh/år för att det ska vara lönsamt. Och med dagens räntor är det lönsamt direkt.
Jag gjorde en ganska försiktig uppskattning, mest med tanke på hur hög/låg motivationen troligen är till extrakostnad för ett energihus. Jag tänkte mej också en jämförelse mellan ett nytt hyfsat energisnålt hus (sisådär 100 kWh/år) och LB-huset. Jag skulle tro att en husköpares val hamnar någonstans i det området.
Medelvärdet för hus byggda 1996-2001 var 129 kWh/år enligt LTH-rapporten. För LB-huset var besparingen uppskattningsvis 50 kWh/kvadratmeter och år eller för hela huset nästan 7000 kWh/år. Totalförbrukningen var 12000 kWh/år inklusive driften av mätdatorerna, medelhuset med samma yta hade då nästan 18000 kWh/år (inklusive hushållsel). 20000-25000 kWh/år är nog ganska rimligt för en villa från 70-80-talen.
Lönsamheten är knappast enkel att bedöma. Ett energisnålt hus blir sannolikt mer värt. Jag har följande exempel: Ett hus som installerade bergvärme för 20 år till en kostnad av 150 kkr (dagens penningvärde) värderas idag 200 kkr högre än ett likadant hus utan bergvärme. Bergvärmen har sparat in uppemot 10000 kWh per år, till ett totalt värde över tiden av ca 100 kkr, men har också tillfört en räntekostnad på ca 60 kkr.
Bor man kvar har man efter 20 år sparat 40 kkr på sin investering. Säljer man, tjänar man ytterligare 50 kkr.
Har försökt bolla lite med sådan här uppskattningar och kommit fram till att man vid en merinvestering på 150 kkr och en besparing på ca 3000 kWh/år skulle hamna på ungefär samma totalkostnader (drift plus räntor) för husägandet som utan energiinvesteringen (räknat på 10 år). Precis som du skriver är det dock sannolikt att man gör en större besparing med tanke på låga räntor och sannolikt stigande energipriser. Min bedöming är därför att man faktiskt kommer att spara in hela merinvesteringen (inklusive räntan) på ungefär 20 år - vad jag menar här är att totalkostnaden på 20 år för "energihuset" blir 150 kkr lägre räknat på 20 år.
Alla räkningar är visserligen gjorda mellan tummen och pekfingret, men jag håller hela tiden på att försöka göra min kalkyl mer noggrann och jag tror att jag numera ligger skapligt nära sanningen (= ifrågasätt gärna)
Magnus, dina beräkningar verkar överensstämma med LB-hus-VD:ns beräkningar. Det räcker dock inte att tjäna in det på 20 år för kunderna:
"Utställningshuset från Bo01 gav renommé, men några fler hus med en så pressad energiförbrukning har han inte sålt. Visst sänker den låga energiförbrukningen köparens boendekostnad och satsningen är lönsam om man slår ut den på husets livslängd. Men många vill ha en avskrivningstid på fem-sex år." http://dagensmiljo.idg.se/ArticlePages/200603/02/20060302222
Kanske inte helt oväntat att kunderna är tveksamma eftersom det ändå handlar om en ganska komplicerad räkneövning.
Merinvesteringen är ju glasklar, mervärde vid försäljning bör också gå att greppa, men många kan nog tycka att det mest är av akademiskt intresse eftersom man räknar med att bo kvar under överskådlig framtid. Hur totalkostnaden per år påverkas uppfattar jag som betydligt svårare att greppa och särskilt svårt blir det nog att se när och om man vinner på merinvesteringen. Sen tillkommer ju prisutvecklingen på energi, antar man att priset på el håller sej på en nivå som motsvarar genomsnittet de senaste tio åren så blir ju förtjänsten betydligt lägre än jag räknat ovan.
Har du ett produkttips?
