Det finns undersökningar som pekar på att man kan sänka energiförbrukningen i byggnader med 40 % utan att det kostar något. Alltså energiinvesteringar som lönar sig. Varför görs då inte detta? John Holmberg på Chalmers menar att det beror på "transaktionskostnaderna", att det är så jobbigt att ta reda på vilka åtgärder som är lönsamma.
Därför verkar de kommande energideklarationerna av byggnader mycket lovande, eftersom de kommer ange de mest fördelaktiga åtgärderna för energiförbättring.
På energideklaration.org kan man läsa:
Även om lagen trädde i kraft 1 oktober 2006 så är detaljerna för hur energideklarationen ska gå till inte klara och man kan därför inte ännu göra den. Boverket kommer informera när det är dags.
Deklarationen för flerbostadshus ska vara gjord senast 31 december 2008. För enskilda hus ska den redovisas vid försäljning från 1 januari 2009.
Deklarationen ska innehålla: -den mängd energi som behöver användas i en byggnad per år för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden (energiprestanda) -att obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden -om radonmätning har utförts i byggnaden -ett referensvärde för att kunna jämföra och bedöma byggnadens energiprestanda -förslag till lämpliga energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden
En energideklaration ska innehålla uppgifter om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda. Ett par danska och belgiska forskare (som är tveksamma till om energideklarationen leder till energieffektiviseringar) föreslår att det är bättre med uppgifter om kostnader för åtgärder samt möjliga besparingar istället för återbetalningstid som nu används i de belgiska och danska systemen.
Återbertalningstid ska inte användas i det svenska systemet. Energiexperten ska ge rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärdsförslag oavsett återbetalningstid.
Har du ett produkttips?
