|
|
Mat
-> Egenodlat
Odling i staden en vanligare syn i framtiden

I ett inslag i P1 Morgon berättar Martin Berg, Mastersstudent på Globala studier på Göteborgs universitet om hur han tror att Angered i Göteborg kan se ut om 50 år. Han tror på mer odling, t.ex på hustak och mellan huskomplex, och att odling blir ett nav i framtida stadsplanering.
Orsaken till utvecklingen med mer odling i stan menar Martin är att transporterna blir dyrare när oljan tar slut, ökande matpriser, klimatförändringar med t.ex. ökad torka i vissa områden i världen och en ständigt ökande urbanisering. Dessutom får vi bättre förståelse för hur naturen fungerar. I olika städer i världen pågår nu försök med att öka stadsodlingen.
4000 storfamiljer i Angered skulle kunna få sin mat från marken som finns i området, dvs området kan bli självförsörjande på mat. Andra studier visar att bara Sveriges trädgårdsytor räcker för att försörja halva befolkningen med mat.
Kolonisten Lars Johansson berätta om sin matodling i koloniområdet på Lövgärdet, Angered och hur han planerar att byta ut en pil mot bärbuskar för då får han mer egenodlat att äta. För Lars är det viktigaste att veta vad det är han äter, han vill inte ha någon besprutad mat.
http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1457996&BroadcastDate
|
Men är det inte väldigt ineffektivt att odla sin egen mat? Jag trodde att fördelen med stordrift var just att det blev så mycket mer effektivt med stora maskiner. Menar han att folk inte ska ha några andra jobb utan syssla med sina odlingar under större delen av dagen? Jag har rätt svårt att se hur man skulle komma undan med någon timmes arbete om dagen ens om man bara ska odla en liten del av det man äter.
Varför inte lägga odlingarna strax utanför staden istället och kunna utnyttja fördelen med stordrift? Det blir väl knappast mindre transporter bara för att man sprider ut odlingarna på många små delar?
Dessutom är begreppet urbanisering rätt missvisande och leder snarare tankarna till gator och torg och stora människoskaror i rörelse vilket det inte har varit frågan om under de åtminstone senaste 60-70 åren av så kallad urbaniseringsvåg i västvärlden. Vad det handlar om är ju i princip enbart en utvidgning av mycket glesa (i regel så glesa att något affärsunderlag i stort sett inte existerar inom själva området) bostadsområden sammanknutna med motorleder. Utmed dessa motorleder finns sedan affärsutbudet.
|
Nej, jag tror inte tanken är att alla ska sluta jobba och börja odla sin egen mat hela dagarna. Det är nog ingen framkomlig väg. Däremot står det klart att odlingsintresset är på uppåtgående och fler och fler vill ha en täppa runt knuten för matodling. Och en del kanske är så intresserade att de odlar så det räcker till fler än de själva och kan sälja överskottet.
Angående ineffektiviteten så ger väl beräkningarna om att Angered kan bli självförsörjande på mat tillräckligt besked? Jag har inte läst rapporten, men de säger det i radioinslaget iaf. Visst blir det effektivare med stora maskiner, och ännu mycket effektivare med konstgödsling och besprutning. Frågan är dock varför vi hela tiden ska ha maximal effektivitet på allt, till varje pris? Stora maskiner behöver bränsle, det är väl också ett argument för småskalig odling som inte behöver några insatser av extern energi (förutom solljus och muskelkraft då...).
Odlar man till husbehov själv på en täppa nära hemmet så blir det ju inga transporter alls. Kanske några cykelresor.
Jag har inget emot odlingar utanför stan, det ena behöver inte utesluta det andra. Egenodling lär inte vara hela lösningen på klimatproblemen, men kanske en dellösning.
|

Theodor, småskalig odling har inte stordriftens fördelar, men den har andra fördelar. En fördel är t ex att en del av arbetet redan genomförs idag i och med att folk har privata och offentliga trädgårdar. Har man en stor gräsmatta som någon måste sköta, så kan den kanske delvis ersättas av odling. Odlar man sin egen mat kan man spara pengar.
I en annan tråd har det diskuterats att använda urin som gödningsmedel. Pinka och ersätt konstgödslet
Lagras (använd i så fall plastdunk med lock) urin minst 6 månader kan det i princip användas utan risk på alla sorters grödor. Om man använder urinen på t ex gräs, buskar eller andra växter som inte ska konsumeras råa så krävs ingen lagringstid ur hygiensynpunkt! Rester av läkemedel och hormoner kan finnas i urin, men marken är rustad med mikroliv för att bryta ned eventuella skadliga ämnen och nivån i urinen från en människa är ingen riskfaktor. Om man använder urinen för att gödsla grönsaker skall man låta en månad gå mellan sista gödsling och skörd.
Det blir såklart en konflikt om vad marken i stan ska användas till, bebyggelse, bilar eller odling. Men man kan vända på det också. Så kallade impediment (utrymmen som blir över) kan användas som odling istället för en grusplan i den här bilden.
Se fler impediment här: Yimbyträff I
|

Den här typen av yta kan också utnyttjas till odling. Det finns ju ingen lag som säger att det inte kan växa annat än gräs här :-)
|

Äntligen någon som börjat forska om odling i tätort! "Odla i stan - odla i komposten" är mitt senaste projekt. Har kört några år och ser stora möjligheter. Det snabbaste sättet att bryta ner hushållsavfall är utan tvekan att odla direkt. Paralell nedbrytning och uppbyggnad! Hushållsavfall i april är jord och mat i september. Bilder finns om någon är intresserad. Man ska nog börja med kryddorna. Det finns lättodlade kryddor. Potatis och jordärtskockor går också jättebra i hushållskomposten.
|
Effektivitet beror på vilket mått man använder. Om energi som idag är "gratis" och det bara handlar om att maximera avkastning/timmes arbete så är stora maskiner bra (se http://efteroljan.blogspot.com/2008/10/jordbruket-i-vlfrdssamhllet-av-flygare.html).
Men om effektivitet handlar om att maximera avkastningen per m2 så är det mycket bättre med småskalig "omvårdnad" av det som växer.
Då kan man enligt Pfeiffer (http://efteroljan.blogspot.com/2008/10/eating-fossil-fuels-av-pfeiffer-2006.html) nå upp till 15-50 kg mat/m2 men det är mycket mer arbetsintensivt än dagens mekaniserade jordbruk.
|
Ett typexempel för att skilja mellan maximalt = mesta möjliga och optimalt = bästa möjliga!
|
Tja, idag är optimalt = maximalt per arbetstimme. Som sagt (se länken i mitt inlägg ovan), idag skördar man på en timme med traktor det som var 19 dagsverken för 200 år sedan...
Men imorgon när energi Kostar Skjortan och det finns hungrig arbetskraft i överflöd så kommer det att gälla att optimalt = maximalt per m2.
|
Sympatiskt med odling i staden! Mannaminnet är nog inte så långt att stadsodling fortfarande associeras med världskrig och hungerupplopp. Karlaplan 1917 Annonsering i Berzelli park Kristinebergsparken
Men jag är betänksam vad gäller gifter. Kan det inte ligga mycket gammalt bly i marken? Konstiga kemikalierester från byggen etc.? I min stad får man inte ens bygga hur man vill pga gifthalten (men min stad är iofs speciell på den punkten).
|
När det gäller marken i stadsmiljö gäller nog hösta möjliga försiktighet. Näringsbalansen är i regel helt i olag med stora överskott av kväve t.ex. Och naturligtvis finns det bly och sådant också.
Det är därför jag satsar på att odla i komposten med tillförsel av f r i s k jord som strö. Då kommer man förbi problemen med stadsjorden.
Bengt
|
Jag tror inte man behöver vara så värst rädd för att odla i stadsjorden, så länge det inte finns kända miljögifter i jorden alltså. Men att den rent generellt skulle vara förgiftad tror jag är att vara försiktig i överkant. Är man nervös kan man göra en jordanalys för några hundra spänn.
Så här skriver Fritidsodlingens riksorganisation:
Man behöver inte dra sig för att odla grönsaker bara för att man bor i sta’n. Risken för höga halter av tungmetaller har minskat väsentligt i dag p g a övergången till blyfri bensin. Men det finns några enkla råd man bör följa.
I samband med att journalisten Lena Israelsson började skriva på sin bok Cityoding (se Ht 6/2004) kontaktade hon Fritidsodlingens Riksorganisation FOR om möjligheterna att genomföra en enklare undersökning med sallatsodling i utsatta lägen i Stockholm. Plocksallat odlades på åtta platser nära starkt trafikerade vägar/gator. Bladen skördades, sköljdes och skickades till laboratorium för analys. De ämnen som analyserades var tungmetallerna koppar, bly och kadmium samt fem PAH-kolväten.
För tungmetaller ligger alla proven klart under gränsvärdena. Det är heller inga entydiga skillnader mellan sallat som odlats nära och längre ifrån vägen, inom 0–50 m. När det gäller PAH är resultatet betydligt mer svårbedömt. PAH bildas bl a vid ofullständig förbränning och kan vara cancerframkallande.
Slutsatsen, enligt FOR, är att inte odla grönsaker närmare än 25–30 m intill starkt trafikerad väg. Odling som är skyddat belägen och täckning med fiberduk kan minska avståndet. Skölj alltid grönsakerna. FOR, Rapport av sallatsförsök, okt 2004
Saxat från odla.nu.
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Ändra uppgifter
·
Logga ut
Kolla Ecoprofiles 753 medlemmar
Välkommen Are Wallin, vår senaste medlem!

Produkter och tjänster
Har du ett produkttips?
Annonsera på Ecoprofile
|