Var med på webinar med Martin Jorlöv, projektledare för passivhusombyggnaden av miljonprogramshusen i Brogården, Alingsås

På måndag är det dags för ett av de mest spännande webinaren som Ecoprofile arrangerat hittills. Martin Jorlöv, projektledare på Skanska, berättar om erfarenheterna från det pågående ombyggnadsarbetet av miljonprogramshusen i Brogården, Alingsås. Med sig har han pinfärska siffror på hur mycket energi de första färdigställda huskropparna har dragit under sitt första år. Klaras målet på en halvering av energiförbrukningen?

I webinaret deltar också Kjell Bengtsson från SoloVind AB, som vet precis hur en solfångaranläggning installeras, hur bra det fungerar och hur lång tid det tar innan investeringen har betalat sig.

Bor du i lägenhet? Här får du knivskarpa fakta att ta med dig till din hyresvärd eller styrelse om hur energiförbrukningen kan kapas!

Välkommen till ett konkret omställningswebinar där du har möjlighet att ställa frågor till Martin, Kjell och mig!

Läs mer och anmäl här!

Det blev ett, för mig iaf, väldigt intressant webinar. Och det verkar som om deltagarna tyckte det också med tanke på alla de bra frågor som kom upp!

Ett par highlights:

Martin Jorlöv gav Alingsåshems Ing-Marie Odegren mycket beröm och menade att det är tack vare att hon är så visionär som att de första huskropparna nu står färdiga och har en energiförbrukning som är mer än halverad. Passar väl bra så här på Internationella kvinnodagen att visa på att det ska till en kvinna för att något ska hända i fastighetsbranschen?

Kjell Bengtsson gav oss en massa konkret insyn i tekniken och ekonomin kring solfångare och bjöd också på detta citat som jag nog kommer återanvända: "Solen skickar inga räkningar"

Webinaret nämns i dagens utgåva av Alingsås Tidning:
http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=5871&sidnamn=ALINGS%C3%85S

Den viktigaste frågan som dök upp i mitt huvud efter att ha hrt och sett Jorlövs presentation var: Hur ska vi energieffektivisera hela miljonprogrammet? Enorma besparingsmöjligheter finns förmodligen både miljömässigt och ekonomiskt.

Jorlöv hävdade att det främst var ekonomiska skäl som gjorde att inte fler miljonprogramshus effektiviseras. Jag är inte så säker på att det är där begränsningen sitter. Det finns säkerligen många gamla bostäder som kan energieffektiviseras på ett kostnadseffektivt sätt vid dagens energiprisnivåer. Jag tror snarare att begränsningen sitter i bristande kunnande/vilja/incitament i byggbranschen.

De rutiner för byggande som används av Skanska/Alingsåshem i projektet i Brogården (och vid andra liknande projekt) måste bli regel snarare än undantag i hela byggsektorn om vi ska kunna halvera byggnadssektorns energianvändning.

Rätt uppfattat Mattias.

Jag uttrykte kanske mig lite otydligt till slut igår jag skall försöka att förklara vad jag menade.

Min övertygelse är att det är ekonomiskt helt rätt att energieffektivisera miljonprogrammet och att det återbetalar sig på relativt kort tid. Att det dessutom är en nödvändighet för att klara EU:s miljömål 2020 och 2050 att vi tar krafttag i miljonprogrammet. Det jag försökte mig på att återberätta gällande ekonomi är att det idag sitter många allmännyttor ute i Sveriges avlånga land som skulle vilja energieffektivisera sitt bestånd men begränsas av följande. Dom har ett stort bestånd med fastigheter som samtliga samtidigt kallar på dessa åtgärder kanske i kombination med vakanser vilket ger ytterligare dålig ekonomi. Att när dessa  hus genererarde stora summor in i allmännyttan så gick mycket av pengarna direkt över i kommunbudgeten vid varje årskifte vilke gjorde att den ekonomiska buffert som nu skulle behövas saknas.

Det går att göra energiåtgärder i miljonprogrammet utan att man går så långt som vi gått på Brogården. På Brogården tar Alingsåshem ett helhetsgrepp med både miljö, energi, tillgänglighet och upprustning av gårdsmiljöer. Allt detta för att uppnå Ekonomisk, Ekologisk och Social och kulturell bärkraft detta för att skapa en hållbar utveckling.

 

Till sist vill jag kontra med att berätta att Skanska jobbar mycket aktivt med att sammanställa en verktygslåda med verktyg över hur man renoverar och uppdaterar miljonprogrammet. Denna verktygslåda heter MILJONHEMMET och innehåller båda mjuka verktyg och teknik samt inventeringsverktyg för åtgärder i miljonprogrammet. Dessa erfarenheter är samlade från projekt i hela Sverige och ett fantastiskt hjälpmedel som vi erbjuder våra kunder för att komma igång.

 

HSB och konsultbolaget WSP ska i samarbete göra en "klimatsmart" renovering av 768 miljonprogramslägenheter i Rosengård i Malmö:

"Arbetet som WSP just nu genomför omfattar samtliga kök och badrum där de bland annat byter ut vatten- och avloppsrör. Toaletterna kommer delvis att spolas med regnvatten och i köken förebereds rörstammarna för installation av avfallskvarnar. Med sådana mals matrester med mera sönder direkt under diskbänken och samlas därefter upp i en tank för vidare transport till en anläggning som omvandlar avfallet till biogas.

I samband med dessa stora ingrepp införs också ett nytt ventilationssystem med värmeåtervinning men även individuell vattenmätning för lägenheter, tvättstugor och spolplatser i garage, vilket ger en stor besparing av både varm- och kallvatten samtidigt som kostnaderna fördelas på användare. Nytt brandvarningssystem som skydd åt föreningsmedlemmarna införs också i alla lägenheter, vilket är tämligen unikt. Möjligen är de först med detta i en bostadsrättsförening. Samtidigt införs solfångare och solceller och hoppas kunna producera så mycket energi som möjligt för eget behov."

Klotet uppmärksammar Brogården i samband med Energitinget. Och nu verkar siffrorna vara helt klara. Martin kunde bekräfta att målet med en halvering av värme, varmvatten och hushållselsförbrukning nåddes, men hade inte exakta siffror. Nu berättar Ulla Janson att värmeförbrukningen minskat med förbluffande 78 %, från 115 till 25 kWh/kvadratmeter och år!

Ulla Janson menar att det är oerhört viktigt att vi gör rätt när vi renoverar miljonprogramhusen:

- Det är faktiskt en av våra absolut stora missar. Det här är något som regeringarna borde satt krav på för flera år sen. För i och med att det inte finns några krav för renovering så kan man i attraktiva områden göra hur dåliga renoveringar som helst, anser Ulla Janson.

NCC renoverar miljonprogramslägenheter i Upplands Väsby:

Energianvändningen sänks från drygt 170 kilowattimmar per kvadratmeter och år till 75 kWh/m2 och år, vilket är långt under kraven för nyproduktion. Besparingen uppnås genom en kraftig tilläggsisolering på fasad och i tak. Ventilationen byts till moderna FTX-system med högeffektiv energiåtervinning. Nya fönster har en isoleringsförmåga som motsvarar kraven för passivhus.

– Beslutet att införa ett krav på en maximal energiförbrukning om 75 kWh/kvm och år, i både vår nyproduktion och i förnyelsen av vårt gamla bostadsbestånd, är strategiskt. Det grundar sig i ett ekonomiskt perspektiv, men även på ett genuint ansvarstagande för klimatet, säger Väsbyhems vd Ulf Dohnhammar.

Jag ringde NCC och frågade vad som ingick i de 75 kilowattimmarna, och det var värme och varmvatten, ej hushållsel.

Passivradhusen i Lindås, byggda 2001, drar 36 kWh per m2 och år för värme och varmvatten.

NCC renoverar även ett hundratal 50-talslägenheter i Uppsala. Efter renoveringen blir förbrukningen 90 kWh per kvm, oklart om det är inklusive hushållsel.

En större ombyggnad av 50-talshusen på Döbelngatan i Uppsala har startat. Arbetet är en del i ett omfattande renoveringsarbete som Uppsalahem genomför av flera hundra bostäder.
– Vi räknar att bostäderna ska behöva runt 90 kilowattimmar energi per kvadratmeter och år istället för dagens cirka 170 kWh/m2 och år. Energibehovet blir lägre än kravet för nyproduktion, säger Magnus Larsson, entreprenadchef, NCC Construction, region Stockholm/Mälardalen i ett pressmeddelande.

Energibesparingen sker med FTX-ventilation som återvinner upp till 85 procent av värmen i frånluften. Nya fönster har ett lågt U-värde på 1,0 där glas, karm och båge ska isolera. Husen tilläggsisoleras på insidan och solfångare planeras för att delvis värma tappvattnet.

HSB reagerar på planerna på att satsa drygt 100 miljarder på höghastighetståg när klimatnyttan för samma pengar blir långt större om de satsas på bostadssektorn.

Bostäderna står för i storleksordningen 40 procent av den totala energiförbrukningen och 30 procent av utsläppen av växthusgaser. Av ”rekordårens” bostäder d v s lägenheter som byggdes 1961-1975 är det 80 procent eller ca 650 000 som inte på långt när uppfyller kraven på effektiv energianvändning. Här är potentialen för energieffektivisering mycket stor eftersom många hus läcker energi. Varje satsad krona ger väsentligt mer tillbaka för klimatat än vad som gäller för höghastighetstågen.

Istället för att klaga på tågsatsningarna hade HSB kunnat reagera på de flerdubbelt större summorna som satsas på att öka vårt bilåkande från en redan totalt ohållbar nivå. Tåget lär ändå ha en framträdande plats i ett hållbart samhälle. Pengarna till passivhusomställning behövs men om pengarna nu ska göra den maximala miljönytta som HSB vill så bör de tas från de aktiviteter med störst miljöskada, som bilismen.

Tällberg Foundation vill satsa pa en upprustning av miljonprogrammet:

Idag, 30 år senare,behöver omkring 80 procent av miljonprogramlägenheterna i de kommunala bostadsbolagens fastighetsbestånd över hela landet stambytas, fasadrenoveras och energieffektiviseras – samtidigt. Husen slukar energi och håller inte måttet i en tid då klimatet har flyttat upp på dagordningen. Men i nuvarande takt skulle det ta ytterligare 30 år innan det som måste göras är gjort.

Många av landets kommuner känner sig förhindrade att ta allt för stora initiativ, i väntan på regeringsinitiativ och eventuella subventioner.

–Det här ärett samhällsombyggarprojekt av samma dignitet som på 60-talet, men idag är makten decentraliserad på ett helt annat sätt – det är mycket svårare för en regering idag att ta ett så djärvt initiativ. Det är en mångfald av aktörer som måste med, framförallt de boende men sen också kommuner, fastighetsägare, byggbolag och statliga myndigheter. Därför vill vi samla dem och starta en mer ambitiös diskussion där de sociala frågorna och de byggtekniska frågorna kopplas samman, förklarar Carl Mossfeldt, vice vd på stiftelsen Tällberg Foundation.

I höst trappar de därför upp sitt initiativ kring miljonprogrammet. Målet är att agera värd, samla de olika aktörerna och få till en dialog som kan resultera i att gemensamma lösningar successivt växer fram.

–Det här är en chans att bygga in mångfald i samhället, så frågan är: ska vi dutta lite, eller ska vi göra det ordentligt? Detta kan skapa tiotusentals nya jobb – många i samhällets mest socialt utsatta områden. Det finns stora möjligheter att använda det här som integrationsmotor om man gör rätt, säger Carl Mossfeldt.

De rödgröna skriver i sin valplattform(s.13) att de vill utöka ROT-avdraget med en "klimatbonus":

Vi vill också låta det nuvarande ROT-avdraget finnas kvar under hela den kommande mandatperioden. Nu föreslår vi också ett nytt Klimat-avdrag för alla hushåll som vill göra större klimatinvesteringar. Klimat-avdraget gäller för den som gör en betydande investering i sin bostad, till exempel installerar nya fönster, och på så sätt får ned energiförbrukningen med minst cirka 30 procent. Dessa hushåll får då fastighetsavgiften nedsatt till 0 kronor per år i tre års tid.